11-01-09

Jag satte ihop lite nya övningar i ett styrketräningspass igår med vad jag trodde var en bra balans mellan över- och underkropp. Men satan vad jag har träningsvärk i rumpan idag, och enbart i rumpan. Haha - får justera lite till nästa gång. Nyss blev det lite pulsande i nysnön till mataffären och det var nog lagom som uppmjukning, och i övrigt ska jag inte göra ett skit den här dagen. Eller jo, det ska jag, men inga fysiska grejer. Kanske pysslar jag i ordning bloggen lite? Det börjar kännas som att jag vill ha en presentation och lite länkar i vänsterspalten igen för att underlätta för nya besökare.

Annan bra grej. I veckan hämtade jag ut en Ellosbeställning med bara fina saker som passade (inget returneringskrångel, woho!), bland annat de här grymma skorna:

(Bild.)

Jag fick också en bekräftelse på att jag gått upp från 75 till 80 i behåstorlek. Wee - hej, ryggmuskler! Det här vill jag aldrig mer tillbaka till. Aldrig mer.

(Usch, finns det inget sätt att visa den här bilden utan att jag behöver titta på den själv? Otäckt.)

11-01-08 - Tre saker jag vill förändra med mitt liv

1. Vårt boende. 64,5 kvadratmeter börjar kännas trångt. Eller trångt har det alltid känts, men det blir värre och värre. Jag vill ha ett löpband, men har inte plats. Jag vill ha en skivstång, en barr/pullupräckesmojäng (sån här), kattungar, egenodlade hallon och vinbär, en enorm solmadrass att lägga ut på gräsmattan, höns(?) och tusen andra saker. Inte ens en sketen liten symaskin har jag plats att skaffa.

2. Min försörjning. Jag vill tjäna mina egna pengar som följd av att jag gjort nytta. Inte vara tvungen att lita till Förskräcklingskassans godtycke.

(Bild.)

3. Okej, nu kastar jag alla realistiska tankar ut genom fönstret och säger: min ork, energi, livstempo och socialiseringsenergi. För visst skulle det vara härligt om det inte tog musten ur mig att vara ute i samhället, att möta människor, att interagera och att vara någon även utanför mitt eget huvud. Tänk om jag hade kunnat jobba heltid och klättra på karriärstegen, träffa mina vänner flera gånger i veckan, träna som jag gör nu och ännu mer, ha en egen häst, ha en stor gård med alla möjliga sorters djur, odla min egen mat, bjuda på storslagna middagar och åka på långa resor. Men allt det där går ju inte. Jag kör mig själv in i väggen vid minsta försök. Jag vet att jag gör det bästa av situationen dock - jag känner mig rätt bra som lyckas ha det så bra som jag ändå har det - men ibland känns det onekligen lite tomt och fattigt.

[Detta inlägg är en del av januariutmaningen. Hela listan hittar du här.]

11-01-07 - Ett tråkigt minne

Det var för några år sen. Jag satt och skrev en massiv tenta i svenska men var hopplöst okoncentrerad, nervös och ångestfylld utan att det hade ett dugg med själva provet att göra. Jag visste inte varför, men jag mådde pissdåligt. Plötsligt får jag nästan en panikångestattack (jag hade rätt gott om såna på den tiden), svimfärdig, kallsvettig, hjärtklappning och allt det där, men det kändes inte som vanligt för jag hade fortfarande kvar allt förnuft och klart tänkande och trodde inte alls att jag skulle svimma/kräkas/dö som jag annars brukade. Kroppen var i chock bara. Det lugnade sig väl lite så småningom, jag tragglade mig igenom svenskan och promenerade in till själva stan.

Jag var på biblioteket när mamma ringde. Min farbror, tillika våran granne, var död. Hon hade hittat honom för en stund sen, sittande i sin fåtölj där hemma (hjärnblödning, visade det sig senare). Resten av dagen var lätt kaotisk, men mest bara tom och kall. Pappa var på väg till Skellefteå i jobbet med några kollegor och mamma hade ju varit tvungen att ringa honom mitt i körningen. Jobbet inställt. Och så skulle han sitta där och köra ensam hela vägen hem efter E4:an, när han just fått ett dödsbud. Ångesten innan han var hemma.

Vi skulle åkt till Rom hela familjen just den veckan, men den resan blev inställd förstås. Istället fick vi ägna oss åt sorg, begravning och en verklighet så hjärtskärande tydligt berövad på någon. Ännu idag när jag ser eller hör något om Rom så fylls jag av den där tomheten; jag påminns om allt det jobbiga med den tiden. Jag tror att vi en dag måste göra den där resan, se staden trots allt, för att få något slags avslut och kunna skriva över med bra minnen.

[Detta inlägg är en del av januariutmaningen. Hela listan hittar du här.]

11-01-06 - Mina bästa filmer

(Bild.)
Clockwork Orange. Den tog mig med storm när jag var 16 år och har sen dess fått rulla många gånger. Men jag tycker om allt jag sett av Stanley Kubrick, med Barry Lyndon, Eyes Wide Shut, The Shining och
Dr. Strangelove som favoriter.

(Bild.)
The Machinist. Motivering överflödig.

(Bild.)
Lite i samma stil, ångestens ansikte Requiem for a Dream.

(Bild.)
The Others. Spänning som jag vill ha den - subtil och lurande.

(Bild.)
Sylvia och Closer. Porträtt med djup.

Sen är jag väldigt förtjust i gamla miljöer, filmer där jag skulle kunna se alltihopa utan skådespelarna bara för att få befinna mig i den där världen. Till exempel Sherlock Holmes, Sweeney Todd, Sleepy Hollow och The Wolfman.

När jag vill bli underhållen ser jag gärna animerat. Råttatouille, Bolt, Toy Story, Wall-E, Finding Nemo osv., och allt av Hayao Miyazaki. Och så finns det ju en miljon andra titlar jag vill nämna också, The Mist, Mulholland Drive, Lost Highway, The Village, Trainspotting... nej, jag får nog bara lov att försöka dra gränsen här nånstans och shut the fuck up.

[Detta inlägg är en del av januariutmaningen. Hela listan hittar du här.]

11-01-06 - Alltid i mitt kylskåp

Oj, nu hamnade jag en dag efter här. Inte för att jag inte orkade/hann/kunde, utan för att jag helt enkelt glömde bort att det var en dag igår också. Eh. I alla fall.

I vårat kylskåp finns mycket som alltid finns där.
Kattmat
Smör
Ost, minst en sort men oftare typ fyra
Ägg
Senap
Sambal oelek
Ketchup (Fredriks)
Grönsaker av olika slag, som sallad, gurka, paprika osv.
Potatis, morötter, lök
Keso/kvarg/creme fraiche/grädde - inte allt samtidigt, men alltid minst en av grejerna
Pressad citron/lime
Vinäger
Tvivelaktiga smaksättningar som buljongtärningar, pepparrot på tub, tomatpuré, soja, wasabi etc.
Kokosnöt/ter
"Choklad" av kakao och kokosfett

Sen ligger det nog fler saker där i som liksom bara blivit kvar - då är de ju också alltid i mitt kylskåp, men inte som en medveten handling.

[Detta inlägg är en del av januariutmaningen. Hela listan hittar du här.]

11-01-04 - F.lux

Jag läste det här:

17 ways to improve your sleep

Och tyckte att särskilt biten om blått ljus var intressant. Så jag impulsladdade hem det här:

Och oooj så skönt. Min ögon slappnar av och slipper kisa i det hårda ljuset (jo, jag tenderar att göra det även om jag drar ner ljusstyrkan till typ ingenting, delvis beror det säkert på kontrasten till det mörka rummet omkring mig). Det känns plötsligt som att sitta här framför en varm, mjuk solnedgång. Underbart avslappnande. Funkar det för att komma in i sleep mode så är det ju ännu mer underbart, men bara känslan och själva ljuset räcker mer än väl för att jag vilja använda det jämt (ja, förutom när jag redigerar bilder då).

Bara ladda hem och kör, det enda du behöver göra är att ändra till dina egna koordinater.

11-01-04

Jag brukar ju väldigt sällan laga mat efter recept, men när jag läste om ugnsstekt rimmad fläsksida med kålrotscreme och senapsäpplen i senaste Bolaget lät det bara för gott för att låta bli att testa. Helt följde jag ju inte anvisningarna förstås, jag använde benfri karré skuren i tjocka skivor och inklappad med salt istället för fläsksida, och till så blev det ett vanligt potatismos med mycket smör och grädde, då jag inte brukar tycka om kålrot. I alla fall blev resultatet helt outstanding, med mört kött som bara föll sönder i munnen och en lite ny och ovanlig kryddning med bl.a. lagerblad som passade perfekt till köttet. Rekommenderas!

11-01-04 - Ett galet upptåg

Här skulle jag kunna skriva om nåt av alla vilda fylleslag jag deltagit i, nån dekadent festivalresa eller ett hyss från min barndom. Men jag väljer en annan grej, en liten och obetydlig, bara för att det är ett kul minne som handlar om vänskap och spontanitet.

Jag var nånstans mellan 16 och 18 år gammal och bodde fortfarande hos mina föräldrar i byn långt utanför stan. Min bästa vän Johanna bodde kanske femtio meter bort. Där satt vi i varsitt stort hus en sen vinterkväll, med resten av familjerna sovande i sina sängar, och pratade med varann på ICQ som vanligt. Sa något i stil med "uhh jag borde gå och lägga mig" och "ahmen fan vad det snöar" - för det gjorde det, det var fullt rasande snöstorm. Då får någon av oss den briljanta idén att istället för att gå och sova ska vi gå ut i snön. Ja! Vantar på, mössa på, smyga försiktigt så ingen vaknar, och mötas under en gatlyktas kalla sken. Vilket jävla väder. Kallt var det, och snöade horisontellt så där så man knappt ser handen framför sig. Hela vägen, stora vägen in mot stan, var dränkt i snömassor och vi pulsade fram i drivor upp till låren i motvinden. (Självklart var vi tvungna att välja det hållet att gå åt, annars skulle det väl inte vara nån sport?) När vi kommer fram till korsningen vid skolan - några av er kanske vet var jag menar - är snön om möjligt ännu djupare just där. Inte en människa i sikte förstås, för att det är kolmörk natt och för att ingen bil skulle komma en enda decimeter framåt; det är bara vi och snön. Det känns rätt häftigt då det är samma väg som vi promenerar till bussen varje morgon, samma väg som annars är den stora trafikleden.

Vi stannar där i korsningen. Gräver och leker i snön som vore vi tio år yngre än vad våra pass säger. Snart blir våra ansträngningar gemensamma. Vi bygger nåt. Det växer fram en figur ur den kompakta massan. En gubbe. En liggande man, i verklig storlek och riktigt verklighetstrogen. Vi fixar och donar tills han är helt perfekt, och sen pulsar vi hem igen och somnar i våra sängar och lämnar honom där mitt i korsningen. En liggande snöman med gigantisk erektion.

Det händer att jag undrar om någon hann se spåren efter honom senare den där natten. Det är nästan så att jag hoppas det.

[Detta inlägg är en del av januariutmaningen. Hela listan hittar du här.]

11-01-03 - Mina favoritpersoner

Högst upp på den listan står utan tvekan min älskade Fredrik. Min bästa vän, min trygghet, min stora kärlek, grunden och utgångspunkten för allt annat i livet. (Här slickandes på Cillys ben på nyårsnatten. Ja, jag var tvungen att välja den bilden, bara för att den är så härligt knäpp och rätt representativ för min knasälskling.)

Sen kommer resten av min familj i en glad klump. Mamma och pappa som alltid funnits där för mig och haft ett enormt slitgöra alla de gånger livet blivit mig övermäktigt, men aldrig gett upp, och min bror och min brors flickvän. Alla mina vänner i en annan glad klump, ingen nämnd och ingen glömd.

And that's that.

[Detta inlägg är en del av januariutmaningen. Hela listan hittar du här.]

11-01-02 - 3

Äsch, den hejdundrande nyårsfesten (tack Maria och Statte!) var så fylld av människor, kända men också okända, så jag vet inte om jag vill lägga ut bilderna här till allas beskådan. Det blir en egotripp istället och så hamnar festbilderna på min bilddagbok, där bara festdeltagarna själva kan se dem.

Klänning.

Hatt.

Hela jag.

Och en nyårsskål i torr cider.

11-01-02 - Så blir mitt 2011

2011 ska bli det bästa året någonsin. Förstås. Men jag är väldigt restriktiv med att sätta ut konkreta mål; livet blir så mycket behagligare om man låter saker ta den tid de tar och har sina mål som en icke tidsbestämd strävan, något att sikta mot och växa in i successivt.

I alla fall har jag en önskan om att 2011 kommer bli ett år då vuxenpoängen fullkomligt rasslar in. Året då jag skriver på ett anställningsavtal och året då jag och min älskling skriver på ett köpekontrakt. Fast det där med hus är en typisk sån grej som måste få ta den tid det tar; vi ska ju hitta det ställe där vi ska bo de kommande 40-50 åren och då vill jag vara verkligt kräsen och hitta det precis rätta. Korsar inte drömhuset våra vägar just det här året så är det värt att vänta lite till.

 (Bild.)

Sen har jag ett inre mål också: att ta hand om mig själv. Att värdesätta mig själv och mitt liv och leva på ett sätt som är långsiktigt hållbart. För mår man bra i sig själv kan man också värdesätta andras liv, ta hand om de man tycker om och vårda sina relationer - precis vad jag vill göra.

Rent konkret finns inga planer för 2011. Inga datum spikade, inga resor inbokade, inga stora grejer jag vet ska hända, och på det stora hela känns det ganska skönt. Åtminstone är det skönt just nu, när det precis varit en jul fylld med inbokade datum, släktträffar och fester, och jag bara längtar efter att komma tillbaka till en lugn vardag. Under våren kommer alldeles säkert kalendern att fyllas med roliga grejer, men det tar vi då.

[Detta inlägg är en del av januariutmaningen. Hela listan hittar du här.]

11-01-02

Tidigare i veckan fick jag plötsligt lust att göra en liten hatt/fascinator till nyårsfesten. Jag klurade mycket på material och på hur jag skulle få till den rätta formen; ett tag var jag nästan beredd att ge upp hattdelen av idén och satsa på en enkel fascinator istället, men sen tänkte jag att äh, jag gör det jag kan bäst: virkar en hatt. Så här blev den.

Jag är jättenöjd, och den satt på plats på huvudet hela kvällen med hjälp av två hårspännen som jag sytt fast på varsin sida under brättet. Själva hatten är fylld med ett par svarta sockar för att hålla formen - vad man inte vet har man inte ont av.

Resten av outfiten och kanske några festbilder kommer i ett eget inlägg.

11-01-01 - Presentera mig själv

Namn: Anna
Ålder: 28
Bostadsort: Boden
Civilstatus: Sambo
Övrig familj: Mamma, pappa, en äldre bror
Barn: Nej
Husdjur: Två katter





Jag är född och uppvuxen i Boden, eller närmare bestämt på en hästgård i en by utanför stan. Hästarna var mitt stora intresse, för att inte säga besatthet, under många år. Parallellt med och pö om pö har jag också i olika perioder i livet varit nästan lika besatt av musik (tungt, hårt, metalliskt), litteratur (tungt, svårt, fiiint med i-ljud så champagnen skvätter ut mellan tänderna), växter, den lokala floran, trädgård, mode, katter, mat, dryck, virkning, broderi, svenska språket... och så vidare. De senaste åren har det uppenbart varit kost/hälsa/träning som stått högst upp på listan, men det känns som att ju äldre jag blir desto bättre kan jag foga ihop alla olika bitar av livet till en helhet. Jag kan läsa böcker utan att läsa oavbrutet och gräva ner mig i artiklar om varenda författare, jag kan se och uppskatta fina blommor utan att tvångsmässigt leta igenom alla växtböcker jag har för att ta reda på vad de heter, jag kan dricka ett halvbra vin utan att lägga druvsorten på minnet och jag kan skriva avslappnat i bloggform utan att dö skamdöden om ett grammatiskt fel skulle smyga sig in. Och ändå fortsätter alla olika grejer vara mina intressen, bara inte så inskränkt och tvingande. Skönt.

När jag inte pysslar med något av mina intressen så försöker jag jobba, umgås med världens bästa älskling, städatvättalagamat och allt det där. Få livet att gå ihop. Ibland är det underbart enkelt, ibland ångestkramande svårt, och oftast är det nånstans i gråskalan däremellan.

[Detta inlägg är en del av januariutmaningen. Hela listan hittar du här.]

10-12-31 - 2

Jag måste förresten avsluta det här året med ett fy-fan-vad-jag-är-bra-inlägg.

Att köra PBF:s five essential movements har känts lite segt på sista tiden, som att jag bara harvar runt och inte kommer nånstans (vilket jag förstås gör, men den där känslan är svår att skaka av sig när den väl dykt upp). Så det var dags för något nytt, lite variation: idag har jag gjort min första WOW. Instruktionsmässigt väldigt enkelt, men utförandet... tja, jag gick in med inställningen att jag skulle genomföra passet, men jag fick modda övningen om jag behövde, och jag fick ta hela dagen på mig om jag så ville. Så jag började, och körde på med vila mellan varje, varannan eller var tredje rep ungefär, och en lite längre andningspaus efter varje tio reps. När jag passerat halvtidsstrecket insåg jag att jo, jag skulle nog fasen fixa det här ändå. Och det gjorde jag!

Jag har gjort HUNDRA burpees med armhävningar och hopp. Det tog mig 48 minuter, men jag tog mig igenom. Jag som inte ens brukar göra riktiga armhävningar annars utan knästående; nu gjorde jag hundra stycken bara liksom i förbifarten, som en del av en större övning. Hoho. 2011 kommer bli mitt bästa träningsår någonsin, det känner jag på mig.

10-12-31

Gott Nytt År alla fina läsare och bloggvänner!

2011 ska bli det bästa året någonsin, eller hur?

(Suddig skålbild från förra årets tolvslag.)

10-12-30

Haha. Uppgiften för dagen: sprinter på min crosstrainer, 8x25 s., och först 15 minuters lugnare uppvärmning med ett par små rusher.

Om vi säger så här: det syns vad jag har gjort.

10-12-29 - Januarilistan

Här är utmaningen som börjar den första januari. Ett ämne om dagen i en månad.

1. Presentera dig själv
2. Så blir ditt 2011
3. Dina favoritpersoner
4. Ett galet upptåg
5. Alltid i ditt kylskåp
6. Dina bästa filmer
7. Ett tråkigt minne
8. Tre saker du vill förändra med ditt liv
9. Dina favoritplatser
10. Du och idrotten
11. Ett roligt minne
12. Tre saker du tycker om med din kropp
13. Musiken som betyder något
14. Något du skäms över
15. Du och kärleken
16. Idag har du...
17. Ditt yrkesliv
18. Ett val du ångrar
19. Något du är stolt över
20. Ditt liv i siffror
21. Tre saker du ogillar med din kropp
22. Dina ovanor
23. Böcker som berört dig
24. Om du var sexton år och precis skulle välja gymnasielinje igen
25. En tisdagkväll klockan 20:42
26. Ett samtal du minns
27. Ditt utseende
28. Dina bästa egenskaper enligt dig själv
29. Du och alkoholen
30. Det värsta du vet
31. Något du ser fram emot

Alla rubriker är tänkta att vara väldigt fria för tolkningar. Skriv kort, skriv långt, skriv djupt, skriv ytligt, skriv mycket, skriv lite, visa bara i bilder, visa inte en enda bild, ja ni fattar.

Jag fick tidigare indikationer på att det var fler som ville vara med på utmaningen. Jättekul tycker jag! Skriv ett litet ord i kommentarsfältet så lägger jag in en länk till er i det här inlägget, så att vi kan hålla koll på varandra. Nu kör vi!

Vi som skriver listan är Nattyxne (duh), c..., Bella, Isabelle, Maria och Veronica (med en lite mer privat blogg).

10-12-26

(Bild.)

Bästa, bästa julklappen fick jag av min älskling - en Garmin Forerunner 110. Jag har använt den på promenad igår och idag, och än så länge har jag inte en enda grej att klaga på. Kul också att se vilken rejäl träning det är att pulsa i helt orörd snö upp till knäna som jag gjorde igår - pulsen var uppe i 192 utan att känna mig mer än "lite andfådd". Jag har ingen aning om vad jag har för maxpuls, men med anledning av den noteringen misstänker jag att den är ganska mycket högre än vad såna där dra-av-åldern-formler visar. Nåja, det har ju ingen större betydelse; jag justerar väl framöver när jag registrerat fler olika aktiviteter. Att sprinta med pulsklocka ska bli kul.

Unbyn promenad flygfältet av nattyxne på Garmin Connect - Detaljer
Unbyn snöpulsning av nattyxne på Garmin Connect - Detaljer

(Säg gärna till ifall länkarna inte funkar!)

10-12-24 - God Jul

Julhälsningar från en krispigt vintrig julaftonsförmiddag i Norrbotten.

En GOD JUL önskar jag er alla!

10-12-23 - Dan före

Oj, här har det verkligen varit julkaos. Fullt schema hela veckan och så nån mystisk sjukdom ovanpå det. Men nu är jag tillräckligt pigg för att vara tillbaka i verkligheten i alla fall (bl.a. har yrsel och extrem trötthet gjort att jag varit helt frånkopplad, tappat omdöme och förnuft och haft en tjock grå dimma mellan mig och världen). Faktiskt har jag hunnit klart med de sista julgrejerna idag, så nu ska jag bara packa lite, stuva in sju ton prylar, julklappar, kläder, mat, katter och mig själv i en bil och åka ut till föräldrarna för välbehövlig vila. Äntligen kan det få bli jul.

Med vilda katter och bristande julinspiration får man ta till andra lösningar istället för julgran. (Ursäkta anskrämligt ljus; jag skyller allt på den där j*vvla lågenergilampan i andra hörnet av rummet.)

Vi hörs väl en sväng imorgon också...?

10-12-21

Let it snow let it snow let it snow...

10-12-20

Jag gick till jobbet i morse i minus tjugo, kolmörker, blåst och snö, men kände mig på ganska gott humör ändå. Och nu känns det ännu bättre, för jag kom just på en sak: det blir inte värre än så här.

Alldeles snart är det vintersolstånd och framöver kommer världen bara bli ljusare och varmare. Klarar jag att stiga upp tidigt, tidigt och traska iväg på måndagar i djupaste vinter utan att ens gnälla, hur bra kommer då inte livet vara när årstiden skiftar till vår och sommar? Passande nog har jag en viss gammal Gloria Gaynor-dänga i huvudet.

Nu ska jag åka till Luleå och tränga mig fram till de sista julklappsinköpen. Oh the horror.

10-12-19

Igår var vi på slipsfest hos fina Maria som fyllde år, och jag såg ut så här (jo, slipsen ska ligga där på sidan, jag satte fast den med en säkerhetsnål). Tack för en kul kväll!

Idag ägnar jag mig åt att vara pyssligt husmoderlig, vilket annars inte händer så ofta. Julförberedelser är grejen. Jag har gjort sån här äppelsenap, fast jag ökade mängden senapsfrön så att det ska bränna riktigt ordentligt ända upp i näsan - det är ju det bästa - och så två sorters tryfflar. Birgittas passionsfruktstryfflar, där jag höll mig till receptet förutom att jag bytte chokladen till 81-procentig, och så använde jag samma grund till den andra smeten men den fick smak av grovhackade hasselnötter och vaniljpulver, och rullades i finmalda hasselnötter. Tjuvsmakning ikväll kantänka.

10-12-16 - 2

Haha men åååh. Jag gick in på yr.no för att kolla hur tusans länge det ska snöa egentligen (tills imorgon eftermiddag, jippi...) och fick syn på den här. Really encouraging.

Totalt jävla mörker. (Bästa bandnamnet ever för övrigt.)

10-12-16

Igår var råvarutalibanen framme igen. Naturbetesentrecote med hemodlad potatis från mamma och pappas land, ekologiska rödbetor och ekologisk chiligräddsås. Det var väl bara salladskålen som vek av genom att vara konventionellt odlad och dessutom norsk, men gällande gröna blad är det ju så svårt att få tag på bra alternativ. Så långt som till att leva uteslutande på fryst och konserverat i grönsaksväg den här årstiden vill inte ens jag sträcka mig. Enough's enough.

En dag kvar till helg. Två dagar kvar till slipsfest. Åtta dagar kvar till jul. Det drar ihop sig. Kalendern är fulltecknad - det är faktiskt så illa att jag skrivit små att göra-listor för varje dag för resten av året. Just idag är en lugn dag, men imorgon blir det hektiskt, och den där dagen om precis en vecka när allt som ska fixas innan julafton måste bli klart, den vill jag liksom inte ens tänka på.

Ladda batterierna.

10-12-13

Jag tittade på Luciatåget på teve för en stund sen, och halkade efteråt in i SVT:s öppna arkiv här vid datorn. Så mycket roligt det finns där! Så mycket mysigt, gammalt och juligt. Den här filmen är från 1971, men hade inte årtalet stått utskrivet hade jag snarare tippat på femtiotal? Här det ljusstöpning, pralintillverkning och korvstoppning för fulla muggar, och det omständligaste sätt att göra dopp i grytan som jag nånsin sett. Ah. Sånt här ger mig julstämning.



Gå in och julmys ni med. Här.

10-12-12 - 3

Äh. Jag har inte tagit en enda bild på mig själv på hela hösten tror jag (relaterat till vad jag skrev i föregående inlägg?), trots att jag tycker det är rätt kul att ha dem sen och kunna gå tillbaka och kolla vad jag haft på mig och i vilka kombinationer. Så här såg jag ut på gårdagens julfest med Fredriks jobb i alla fall.

Som vanligt tar jag först ett gäng bilder där jag är stel som en pinne à la sexans skolfoto och sen blir jag less på mig själv och smilar sönder alltihopa och gör knasiga poser istället. Nånting mittemellan vore ju fint att hitta till nån gång. Kanske är det där skon klämmer angående att inte ha lust att plocka fram stativet? Som sagt: Äh.

10-12-12 - 2

Och så en länk till Lady Dahmer som skrivit underbart bra, ärligt och rakt om vikthets och det svåra i att vara nöjd.

Jag är rädd för att vara ful och tjock

För visst är det jäkligt svårt att inte bry sig, särskilt om man som jag tycker att det är kul med mode, men genom att flytta fokus från hur min kropp ser ut till vad den faktiskt kan göra har jag kunnat släppa en massa issues. För det är ju det den är till för, kroppen; att vara vårt verktyg för allt vi vill uppleva genom livet. Hur den ser ut borde ju egentligen vara helt likgiltigt för en själv, då man till vardags inte ens ser sin egen kropp utan bara andras?

Det är skönt när åren går och självmedvetenheten minskar. Nu går jag långa stunder, till och med dagar, och liksom bara existerar utan att jag vet om det själv. Ibland kan jag tycka att det går lite väl långt dock när jag t.ex. går på stan och undrar varför någon vänder blicken åt mitt håll, innan jag kommer på att där går ju faktiskt jag och har en lekamen synlig för omvärlden. Totalt uppgående i omvärlden liksom. Eller kanske i mig själv? Jag vet inte riktigt. Upplever ni nåt liknande nån gång?

10-12-12

(Bild.)

Vad roligt att ni är fler som vill hänga med på januarilistan! Jag har fått en fin liten skörd med förslag på punkter och jag tänkte sammanställa listan så att den är klar några dagar före det är dags. Självklart länkar jag till alla som sagt (säger, kommer att säga) att de vill vara med, så att vi kan läsa varandra listor sen. This is gonna be great!

I övrigt: Det är ju snart jul. Typ jättesnart. Jag som har massor kvar att göra och fixa med (och ruinera mig på). I alla fall fick gårdagens julfest mig lite mer i julstämning, så nu kommer jag åtminstone ihåg att det är tredje advent idag, och Lucia imorgon. Framsteg. (Kanske. För jag har fortfarande inte riktigt lust med jul, inte tid och inte plats i mitt liv. Hade det inte kunnat vara typ oktober nu istället?)

10-12-10

Gud vad glad man blir när man direkt från jobb gått ut på långpromenad, direkt därifrån till att handla mat och hämta ut paket, så kommer man hem och det är äntligen helg och man ska få sjunka ner i soffan och äta sen lunch och dricka te och känna sig duktig över vad man åstadkommit... Och så möts man i hallen av elva (!) högar med kattkräk utspridda över hela lägenheten, varav sex gosigt nedsjunkna i olika mattor. Hej skurborste, kul att se dig. 

Haha. Ibland är livet verkligen bra på att ta ner en på jorden.

10-12-08

Jag har kommit på bästa träningsmotiveringen. De dagar jag jobbar (och inte har vilodag eller upptagen-med-annat-dag) bestämmer jag helt enkelt att när jag kommer hem får jag under inga omständigheter slå på datorn förrän efter jag har tränat. Så vad gör jag då? Tränar så fort som möjligt förstås, och hinner övermanna impulsen att "ska bara gå och slå på datorn först" typ tusen gånger, men att slå sig ner här efteråt känns så mycket bättre än att göra det med den rastlösa känslan av att jag egentligen borde vara någon annanstans i kroppen. Tillfredsställelse.

(Kretsar hela mitt liv kring internet? Ja, kanske. Men det är absolut inget jag lider av utan tvärtom känner jag att jag får ut så mycket mer av verkligheten genom alla erfarenheter och kunskaper jag får härigenom. Snarare skulle jag vilja säga att internet kretsar kring mitt liv.)

Bilder från joggingtur i Skåne i september. Ser ni vilken lång skugga jag hade redan då? Fast jag tror klockan var kring sju-halv åtta på kvällen. Ah, sommar.

10-12-05

Ni vet den här listan som så många håller på med just nu? Jag tyckte att det verkade rätt kul i teorin, men så många av rubrikerna var så bajsnödiga och navelskådande att jag inte pallade riktigt.

Jag vill göra en egen lista, en bättre och roligare! 31 dagars bloggande med början 1 januari, det skulle kanske vara nåt? En liten början har jag, delvis baserat på originallistan, men jag vill hemskt gärna ha hjälp med och förslag på roliga ämnen att skriva om, och allra roligast vore det förstås om nån mer ville vara med och skriva listan samtidigt när det är dags! (Nästa år alltså, hu vad långt bort det låter.) Hur som helst, några rubrikförslag hittills:

Presentera dig själv
Dina x favoritplatser (x blir då samma siffra som den dagens datum, hamnar nog ganska tidigt i månaden)
Dina x favoritpersoner (samma här)
Ett roligt minne
Ett tråkigt minne
Din dag i bilder
Dagens outfit
Dagens mat
x saker du vill förändra med ditt liv
Något du är stolt över
Något du skäms över
Ditt liv i siffror (nån sorts lista i listan)
Och så vidare...

Nu; brainstorma mig. Vad vill ni läsa om? Vad skulle ni själva vilja skriva om? (Alt. visa i bilder.) Vad ska plockas bort och vad ska läggas till? Nu tar vi och tillsammans skapar den ultimata januarilistan tycker jag. Shoot!

10-12-03

 Ahmen...

Någon som känner för att vara extra generös med sina julklappspresentkort i år?

10-12-01

Provade att kliva upp för att gå till jobbet idag men fick snabbt retirera tillbaka till sängen.

Jag avskyr att vara sjuk och inte kunna göra alla saker jag vill göra, bara sitta på sidan av och må urkasst medan livet passerar förbi. Så frustrerande.

Men, i sann clutching at straws-anda försöker jag hitta några positiva saker med den här skitdagen:

* Det är äntligen varmare ute, bara minus fem, tjoho! (Vilket i och för sig bara är positivt i teorin, eftersom jag ändå inte kan vara utomhus och märka skillnaden, men whatever.)

* Jag har tid att fundera över och googla mig fram bland årets julklappar och kan kanske klicka hem några över nätet. En liten lättnad på "borde"-listan.

* Det är första december idag - nu är det nästan ett helt år kvar tills det blir gråtung november igen och vi går istället in i den betydligt mysigare julmånaden.

* Jag har ett nytt nummer av Drömhem&Trädgård och ett av Språktidningen som ligger och väntar på att bli lästa.

* Och, eh... nej. Helst vill jag bara dra täcket över huvudet och glömma hela den här veckan.

Så här såg första december ut ifjol. Vintrigt inbäddad i mjuk bomull nästan precis likadant som i år. Who knows the difference?