Jag har kommit på bästa träningsmotiveringen. De dagar jag jobbar (och inte har vilodag eller upptagen-med-annat-dag) bestämmer jag helt enkelt att när jag kommer hem får jag under inga omständigheter slå på datorn förrän efter jag har tränat. Så vad gör jag då? Tränar så fort som möjligt förstås, och hinner övermanna impulsen att "ska bara gå och slå på datorn först" typ tusen gånger, men att slå sig ner här efteråt känns så mycket bättre än att göra det med den rastlösa känslan av att jag egentligen borde vara någon annanstans i kroppen. Tillfredsställelse.
(Kretsar hela mitt liv kring internet? Ja, kanske. Men det är absolut inget jag lider av utan tvärtom känner jag att jag får ut så mycket mer av verkligheten genom alla erfarenheter och kunskaper jag får härigenom. Snarare skulle jag vilja säga att internet kretsar kring mitt liv.)
Bilder från joggingtur i Skåne i september. Ser ni vilken lång skugga jag hade redan då? Fast jag tror klockan var kring sju-halv åtta på kvällen. Ah, sommar.
Vad bra sagt, så känner jag också om min tid på internet. Visst, ibland kan det blir för mycket, men oftast inte.
SvaraRaderaOj vad jag längtar tillbaka till sommaren och promenaderna sent om kvällarna med långa långa skuggor...vintern är inte samma sak, trots vit vackerhet och snögnister.
SvaraRadera