tisdag 22 mars 2011

11-03-22

Det här med träningsbloggar alltså, det är så himla svårt. Jag älskar att läsa om träning när det skrivs på ett bra sätt, men det gör det så väldigt sällan. De personer som skriver om sin träning är/blir alltsomoftast så totalt fixerade vid träningen; det ska alltid mätas och tävlas och hetsas på ett eller annat sätt. Siffror, siffror, siffror. Kilon som ska bli färre och varje hekto registreras, fettprocent som ska bli lägre, centimeter på måttbandet som ska bli mindre, sprungna kilometer som ska bli fler, tempon som ska bli högre, vikter på gymmet som ska öka, foton på muskler som ska bli större och fett som ska bli mindre, ingående matdagböcker som ska kaloriberäknas... och så vidare. Snyggare, smalare, snabbare, snyggare, starkare, mindre, snyggare, större, snyggare, snyggare, snyggare. Gah.

Jag vill inte läsa om den där hetsen och osunda fixeringen. Jag vill läsa om träning för hälsans skull. Om tankarna och känslorna och hindren och hur man överkommer dem och tips och tricks och framgångar och motgångar, utan att allting jämt måste jämföras med något annat. Jag vill lära känna personen bakom träningen, och läsa om andra ämnen än bara träningen också, se vad som mer är viktigt i livet för denna. Fast det kanske är det som är kruxet, att den som bloggar om träning oftast har träning som sitt enda och stora intresse? Dessa jävla siffror och tävling.

Min träning går ut på att bli stark och uthållig för att leva ett långt, hälsosamt, enkelt och bekvämt liv. Orka med många timmars stillasittande och monotona rörelser på jobbet utan att få ont, kånka hem stora matkassar utan att behöva stanna och vila på vägen, bära möbler, storstäda, snickra, kratta löv, vandra en hel dag i skogen, cykla till en kompis, gräva i trädgården, allt sånt där vill jag göra utan att tveka, det ska vara lätt och enkelt och inte finnas minsta fysiska motstånd. Hela livet blir ju så mycket svårare och tråkigare då och man drar sig för att göra de där sakerna, och blir ännu sämre tränad och hamnar i en ond cirkel. Utseendet är såklart en bra bonus, men just en bonus och inte ett huvudsyfte. Jag trivs bra med min kropp som börjar se riktigt vältränad ut, men lägger för den skull inte upp tusen "kolla vad snygg jag är!"-bilder som inte tjänar något annat syfte än att tävla, hetsa och jämföra.

Jag tränar för att leva, jag lever inte för att träna. Finns det verkligen ingen mer än jag som har den inställningen? Bra, sunda träningsbloggar EFTERLYSES. Har du något tips så är du jättegullig om du delar med dig!

1 kommentar:

  1. Yes .. håller med!! Men dom är svåra att hitta! Hojta du med om du hittar någon.

    SvaraRadera