lördag 29 januari 2011

11-01-29 - Jag och alkoholen

Första gången jag drack var jag sexton år, och sen dess har festerna duggat tätt. Men det dröjde ett bra tag innan jag fick min första kräkasfylla, för jag är ju en sån som testar gränserna försiktigt och successivt. Jag har sökt mig till människor och sammanhang där förhållandet till alkohol varit avslappnat, ibland har det lyckats och ibland inte, men nu är jag del av ett himla bra gäng där det känns lika okej att vara nykter, nykterist eller dricka en halv öl som det är att bli askalas och göra bort sig. Ibland känner man för att bli full och ibland inte, no questions asked. Kanon tycker jag.


För ärligt talat är jag lite less på hela festkulturen nu. Det är jättekul lite då och då, men inte som förr då varje helg utan party var en totalt misslyckad helg. Ofta känns det mest jobbigt att vara trött och bakis dagen efter, att ha ångest över saker man sa/gjorde/kände och att vara tvungen att pussla med träningen som ofta påverkas i flera dagar framöver även om jag inte dricker några stora mängder.


Att sitta på långa middagar med vin är en annan sak. Umgås, prata, äta och dricka har jag alltid tyckt om. Jag kommer från en riktig "matfamilj" där middagen alltid varit gemensam och på helgerna sträckt sig över (minst) tre rätter och många timmar. Då är vin en självklar del och nyfiken som jag är tycker jag om att testa nytt och lära mig, även om jag långt ifrån vill kalla mig vinsnobb eller ens kunnig. En god dryck är en god dryck och mer komplicerat än så behöver det inte vara. Favoritvinerna just nu är röda, franska och strama med rejäl syra och strävhet - jag har helt ledsnat på de nya vinländernas frukt- och bärbomber med enorm fyllighet. Det blir till koncentrerad sliskig svartvinbärssaft i min mun. Uh.

I alla fall: jag tror att jag håller på att hitta balansen och ett sunt förhållande till alkohol. För visst har det blivit för mycket många gånger i livet, och visst har jag gjort bort mig och råkat illa ut mer än en gång på grund av fylla - min egen och/eller andras. Men jag försöker ta de bra bitarna nu och strunta i resten. Plocka russinen ur kakan och ägna mig åt nåt så torrt och trist som konsekvensanalys.

[Detta inlägg är en del av januariutmaningen. Hela listan hittar du här.]

3 kommentarer:

  1. Jo, jag har börjat ta tag i några småprojekt här hemma, sånt som alltid blir kvar sist i ett rum, typ sista listen, eller den där spiken.... :)

    SvaraRadera
  2. Jag har känt mig väldigt festsugen på sistone, eller - sugen på vin och klä upp sig. Med andra ord känns ordet Tjejkväll nära till hands, kanske äta god middag dricka goda viner och mysa på? Fast nån gång i mitten av februari tidigast, håller fortfarande på med lite detox-veckor efter storhelgernas vansinne ;-)

    Känner igen det du säger om träningen - schemat spricker ju så himla lätt av bara några glas och motivationen är inte alltid lätt att hitta igen efter en hel söndag under täcket.

    SvaraRadera
  3. Fest skulle vara kul snart, det börjar ju vara ett tag sen. Eller filmkväll eller bio eller middag eller nåt, bara träffa alla härliga människor. :-)

    För mig är det inte motivationen som tryter, däremot är flåset och orken märkbart sämre i ett par dagar efteråt och då känns det lite surt. Säkert en massa salter/vätska/mineraler och skrot som är i obalans.

    SvaraRadera