10-11-29 - 2

Några småsaker har jag plockat på mig under helgen.

Ute i gallerian vid Globen finns en underbar te- och kaffebutik som har ett ganska stort utbud av ekologiska teer i lösvikt, så jag tog tillfället i akt att bunkra lite. Jag har inte hunnit smaka nåt av teerna, men de doftar ljuvligt och senchat är härligt grovt och bladigt - man ser verkligen att det är torkade växtdelar och inte bara diffusa smulor.

Örhängen. De till höger kommer passa perfekt till min nyårsklänning.

High waist jeans och söta sockar. Jeans med hög midja är mina favoriter men hopplöst svåra att få tag på; det finns en modell i butikerna ibland, i så fall i begränsad upplaga och antingen i webshopen eller i fysisk butik, aldrig både och. Så det gäller att passa på när de hoppar upp mitt framför näsan på en.

(Bild.)

Sen blev det en sån här tröja från H&M:s herravdelning (oslagbart när man vill ha nåt enkelt och rejält i naturmaterial och inte sköra syntet- eller blandkvaliteter som måste handtvättas och slits ojämnt och på nolltid). Och så lite annat ospännande småkrafs som inte fick vara med på bild. Inte en enda julklapp dock! Hm. Kanske borde börja fundera på det snart.

10-11-29

(Bild.)

Idag ägnar jag mig åt att landa. Även rent fysiskt (vi tog sista flyget och det var försenat, så jag var hemma tjugo över ett i natt och klev upp tjugo i sju i morse, wohoo), men jag tänker främst på den mentala biten. Helgen har varit totalt fullspäckad från morgon till kväll och hela tiden med enorma mängder människor runtom att trängas med. Köer, köer, köer i oändlighet och däremellan lite vassa armbågar och packade sillar-situationer.

Det är lustigt hur det faktiskt känns, konkret, som att jag nu landar mer och mer i mig själv medan jag sitter här hemma vid mitt skrivbord i tystnaden. Hej, tankeverksamhet. Hej, reflektioner och lugn och eftertanke och min egen röst som inte längre drunknar i skränet från yttervärlden. Skönt. Då upptäcker jag också att det har varit en himla rolig helg, vi har sett så mycket, gjort så mycket, levt så mycket att det skulle räcka till flera veckors vardagsliv.

Massor med fina hästtävlingar (jag ska ladda in lite suddiga bilder sen), hotellyxliv, restaurangkvällar och hektisk shopping och logistik. På köpet har jag också fått halsont och feber idag, men jag antar att det är sånt som hör till. Träningen går ju åt skogen ett tag till då, men det känns inte som att det gör så mycket. Kanske är det bara kroppens försvar för att få mig att fatta att jag behöver ta det lugnt och återhämta mig ett tag nu? Trötthet, andfåddhet, smärta eller träningsvärk verkar ju uppenbart inte funka som signaler, då blir den stackars kroppen bara ignorerad, så då blir enda utvägen för den att peppra med tunga artilleriet - sjukdom, för det lyssnar jag åtminstone på.

Te, te, te - det satsar jag på nu. Kanske visar jag lite vad jag köpt för prylar sen, om ni vill se?

10-11-25

Åh. Har inte hunnit svara på era kommentarer, har sprungit runt som en yr höna hela dagen och nu är det alldeles strax dags att åka. Jag får ta en rain check på det, fina ni!

Stockholm here I come. Ha en underbar helg! Så hörs vi igen på måndag eller så.

10-11-23

Hittade en matbild i kameran (ovanligt?) från en middag förra veckan tror jag. Härliga färger i vitt-rött-grönt av sej med ruccolapesto och mjukstekt morot och rödbeta med balsamvinäger. Ibland vill jag äta med färgsinnet likaväl som med smaken.

Så där allmänt: Den här veckan är lite galen. Men jag känner mig på topp och tycker det är skitkul att utmana mig själv, se hur mycket jag pallar egentligen. Ungefär som där i somras när jag tog för vana att cykla 16 km till hårt kroppsarbete, slita i solen halva eller hela dagen och sen cykla 16 km hem igen. Fast då dog jag ju lite efteråt, med både småskador och sjukdomar. Ska försöka att inte upprepa den biten! Next week's mission (kanske det svåraste): varva ner.

Jag har förresten inte ett uns av julstämning i kroppen i år. Har inte lust och inte tid med det energislukande monstret julen - jag har ju så mycket annat roligt att pyssla med. Aja, jag plockar väl de bra bitarna (umgås med släkt och vänner, äta julbord, hitta fina julklappar) och skiter i resten (överdrivet pynt, påtvingat "mys", stela traditioner och konsumtionshets). Det känns ljusår för tidigt att plocka fram julgrejerna redan nu (på söndag, men då är jag ju borta). Nej, det tar vi senare. Nån gång.

10-11-22

Angående det här med styrketräning. Jag kör ju Lift Heavy Things två gånger i veckan, enligt PBF, och ibland känns det bara sååå segt. Jag nöter och nöter och det händer ingenting, och att kunna öka kanske en eller två reps emellanåt känns patetiskt ynkligt. Med den här progressionstakten lär jag väl kunna göra min första dead hang pullup (ett av mina mål) 2014 nån gång.

Men å andra sidan. Går jag tillbaka till vecka 34, första veckan jag körde PBF, så ser jag att jag ökat en hel del ändå. Jag känner mig mycket mer functionally fit än förut. Och vad spelar det för roll om det skulle dröja ett par år innan jag nått dit jag vill? Då har jag ändå två tredjedelar av livet på mig att göra pullups, handstand pushups, pushups med clap och vad jag än har lust med. (Fast haha, okej, jag kanske inte kan göra såna grejer längre när jag är 90 år? Äh, man ska sikta mot stjärnorna.)

Och det här var mest tänkt som en illustration av hur mina tankar kan gå under ett pass. Samma utförande kan ibland får mig att känna mig värdelöst kass, och ibland hur peppad och stolt över mig själv som helst. Visst beror känslan i kroppen till viss del på dagsformen, men väldigt mycket mer än man tror sitter i huvudet. Vissa dagar gäller det att gripa varje halmstrå och aktivt försöka klänga sig fast vid alla positiva detaljer man kan komma på, och andra dagar flyter det av sig själv och man kan passa på att pressa sig själv till nya små stordåd (avsedd motsägelse).

Idag var en bra dag. Nu gäller det att bevara den känslan och ta den med mig till nästa pass.

[Ursäkta alla engelska termer, men det blir så när både PBF och nästan allt annat jag läser om träning är skrivet på engelska. Många grejer vet jag inte ens vad de heter på svenska.]

10-11-21

Söndag. Min träningsdagbok har blivit fullklottrad (jag skriver alltså ner vad jag har tränat, inte vad jag ska träna), jobbet har flutit på bra, och jag har klarat av de vanliga tråkiga måstena och fått några till avbockade från listan, som att måla en bricka och få håret klippt. Så nu känner jag mig nöjd med veckans bokslut, och kan avsluta med att laga middag och krypa upp i tevesoffan (The Event får inte missas!).

 

(Bild.)

Runt hörnet väntar veckan då det blir första advent! På fredag åker jag, mamma och Ingela till Stockholm över helgen för att titta på hästtävlingar, och så kommer det lite annat mysigt på köpet som att gå på julmarknad, springa på stan (måste ta mig till Topshop den här gången), bo på hotell och gå ut och äta. Så det där med att julpynta och fira första advent kan jag ju bara glömma, då mitt plan landar klockan tolv på söndag kväll och jag ska upp tjugo i sju på måndag morgon - urk - men ärligt talat gör det mig inte ett dugg med ett sånt här alternativ. Jul kommer jag alldeles säkert få mer än nog av ändå under veckorna som kommer. Stressig vecka dock då jag ska hinna med allt jag brukar på fyra dagar istället för sju, men det löser sig, och jag får ju min belöning till helgen.

Hur ser er vecka ut?

10-11-19

Idag låter jag mina egna ord tystna för att framhålla någon annans. Jag hittade två underbara, tänkvärda inlägg hos Himmel och ord, som båda känns nära och personliga men samtidigt så allmängiltiga och spot on.

Hoppas du är smal handlar om att fastna i osunda mönster där självet inte längre får plats, och om hur hela världen tycks skrika att det enda som betyder är snygg och smal och snygg och smal och snygg och smal.


Om stress, fixar och konsten att Leva™ gör upp med det där Carpe Diem som är så lätt att prata om men så svårt att verkligen utföra, utan att samtidigt reflektera över utförande och därmed hamna på sidan om i alla fall (läs också evilbunnys urbra kommentar).

Inte det lättsammaste så här på en fredag kväll kanske, men att landa i ett varmt, glatt och eftertänksamt state of mind kan aldrig vara fel. Mycket läsvärt.

10-11-17

Nu blir det bildbomb igen. På väg hem från jobbet gick jag förbi de häftigaste frostbollar jag nånsin sett, så jag gick direkt och hämtade kameran och förevigade dem. Och en del annat.

Sidensvansarna var här igen.

Stora fluffiga bollar på isen.

Jag är väldigt kluven till det här med vinter. Avskyr kylan och mörkret, men samtidigt. Så vackert så man dör en smula.

10-11-16

Jag tänkte det kunde vara lite kul att visa vad jag äter under en dag, då jag ibland får frågan om det inte blir tråkigt, hur jag står ut med att "försaka" så mycket och så vidare. Själv ser jag det ju inte alls så, utan det känns som att jag äter riktig lyxmat varje dag, och det här blir ett exempel på vad som håller mig så mätt, glad och nöjd. Såklart varierar det en del från dag till dag, men det här blev ganska genomsnittligt tror jag.

Brunch: Kokosomelett och grönsaksjuice (idag var en ledig dag; när jag jobbar heter det här förstås frukost istället). Kokosomeletten gör jag av två ägg, lite salt och en driva kokosflingor (kanske ½ dl nånting?) - steker i kokosfett och serverar med ett par smörklickar som får smälta ner där inne i "viket", och ibland lite bär också. Grönsaksjuice blandar jag av vad som råkar finnas hemma; den här består av rödbeta, rädisa, äpple och vatten.

Snacks: Efter träning, före promenad till mataffären, behövdes lite energi och en näve hasselnötter blev utmärkt.

Eftermiddagsmål: En burk makrill i tomatsås, gurka och tomater och en kopp te (ovanligt liten eftersom jag skulle iväg på möte en stund senare). Ursäkta hideous blixtbild, ljuset i vardagsrummet är bara hemskt.

Middag: Långkokad älggryta (har kryddat med bl.a. kryddpeppar, det är det som gör den nästan svart) och vitkål stuvad i kokosmjölk.

Kväll: En halv kokosnöt, ett par torkade aprikoser och lite hackad mandel hoprört i en skål. Och så te till det förstås.

Övrigt under dagen: En massa vatten, några ostskivor och ett par nötter ur den här skålen. Jag tror inte jag ser ut att lida särskilt svårt?

Nu är jag behagligt varken-hungrig-eller-mätt, börjar bli sömnig och ska krypa ner i sängen med min älskling. God natt på er!

10-11-15

Jag har tänkt skriva något här hela dagen (eller halva, sen jag kom hem), men jag vet inte riktigt vad. Vissa dagar är såna; jag vill, men får inte ut något vettigt för alla tankar bara spretar iväg. Ofokuserad. Och trött som få.

Inspiration vill jag ha. Kanske det hjälper att titta på fina saker i webbshoppar? Inte för att jag har några pengar, och de få jag har ska gå till julklappar. Nu är det ju dags att tänka på sånt också. Jag har kommit en liten bit, men har långt kvar. Varför ska det vara så svårt? Fast det är ju det som är det roliga samtidigt, att det är svårt: utmaningen att hitta den perfekta julklappen. Det handlar inte om pengar, det handlar om tankekraft och omtanke och ibland lite pyssel.

Vilket kom mig att tänka på att jag önskar mig en GPS-klocka till jul, vilket kom mig att tänka på att jag tränat sprinter idag, vilket kom mig att tänka på att det kan jag ju skriva om här, vilket kom mig att tänka på att nä, det är nog inte särskilt roligt att läsa om, för det var bara 8x20 mediokra sekunder på crosstrainern, men det är ju himla smidigt att det inte behöver ta mer än 20 minuter för ett pass om man vill, ja PBF är verkligen grejen, undrar om jag ska önska mig Marks kokbok i julklapp också? Gah. Stop this babbling in my head. Like now.

Please?

10-11-14

Elva grader kallt.
En varmgul sol som lyser nästan horisontellt.
Andedräkt som ryker och snö som knarrar under skorna.
Nu är det vinter på riktigt.

10-11-12 - Pimp my shoes

1. Köp ett par förvisso fina men lite lätt tråkiga kilklackar från Skopunkten.
2. Rota i lådorna efter en liten stjärnberlock.
3. Köp stickers på Tiimari/Gallerix.
4. Applicera.
5. Och voilà!

Återstår att se hur länge glitterstjärnorna sitter kvar, men det blev många över att ersätta med och slitaget blir väl inte så hårt ändå. Fiiina skor. Fiiina.

10-11-12

-3°C, vindstilla.

8,9 km VFF på snö.

Eufori.

10-11-10

Samtidigt som snövädret kom sidensvansarna.

Min höst-en klarar förvandlingen till jul-en galant.

Men katterna tvekar länge innan de bestämmer sig för att gå ut.

10-11-09

Idag kan jag lätt sammanfatta hur jag känner mig. Det behövs bara en enda bokstav.

10-11-08 - 2

Kvällens smoothie blev pastelligt mintgrön (även om elakt inomhusljus tar bort det mesta av grönfärgen) och så tjock och krämig att sugröret kunde stå upp på egen hand. Kokosmjölk, lite vatten, citron och avokado and that's that. Less is more.

10-11-08

Livet känns helt konstigt just nu. Min gamla vanliga vardag är inte min gamla vanliga vardag längre, för mina tankar befinner sig någon helt annanstans: i allt det nya som från och med nu ska ingå i min vardag. Jag får inte riktigt ihop pusselbitarna, men när det gått en tid tror jag att den där sammanflätningen kommer att lösa sig.

Jag har jobbat idag. Jag. Jobba? Det känns konstigt bara att ta orden i min mun (skriva dem i min blogg).

Men tänk om? Tänk om det verkligen kan funka den här gången, tänk om jag faktiskt hittar min plats, tänk om jag faktiskt kan bidra och göra nytta för någon annan och inte bara för mig själv, tänk om jag kan befinna mig inne i istället för på sidan om. Jävligt osäker och rädd förstås, att allt ska gå åt skogen som så många gånger förut. Som bambi på hal is. Men samtidigt så positiv och hoppfull.

Det blir nog bra det här.

10-11-07 - The food and me

Idag blev det en kycklinggryta till middag med lite allt möjligt i som jag var sugen på. Smörnöt (butternut squash), minimajs, ingefära och ananas bland annat.

Det har dykt upp en del nya ingredienser i min matlagning på sista tiden, som pumpa, sötpotatis, allehanda rotfrukter, spännande grönsaker och nån gång till och med potatis. Tanken bakom det är en liten fokusändring på hela kost/hälsoplanet. Vi kan kalla den cut the crap.

Bland friska ursprungsbefolkningar världen över kan födointaget variera väldigt mycket, från helt animaliskt (inuiter, masajer) till en stor andel vegetariskt (Kitava, Tokelau), med helt olika fördelning av makronutrienter och ändå samma goda hälsa, helt utan välfärdssjukdomar och övervikt. Vad som är gemensamt för alla dessa folk är mer vad de inte äter: raffinerat socker, spannmål, växtoljor, konserveringsmedel, färgämnen, tillsatser och över huvud taget någon sorts processad mat. (Läs mer om detta på t.ex. WholeHealthSource.) Jag försöker göra lite gemensam sak med dem och plocka bort allt sånt ur min kost, och välja ekologiskt och närodlat i så stor utsträckning som möjligt. Basen är kött, fisk, fågel, ägg, smör, kokosolja, kokosnötter, grönsaker, rotfrukter, bär och nötter. Slutresultatet blir ungefär samma som förut, men med ett lite annat tankesätt. (Lite hårddraget kan man väl säga: köp inget som har en ingrediensförteckning.)

Vi kan ta cashewnötter som exempel: Förr tyckte jag att nja, de är väl inte så jättebra, pga. det höga kolhydratinnehållet (25,9 viktprocent). Men egentligen, kolhydrater förpackade i en naturlig, naturell nöt är knappast det som orsakar alla västvärldens sjukdomar och fetmaepidemi. Nu undviker jag cashewnötter ändå, men för att de är friterade i ospecificerad växtolja proppad med omega-6 och/eller kryddade med nån läskig kryddblandning full av glutamat eller jästextrakt. De helt naturella osaltade nötterna äter jag gärna.

Och det här känns så bra. Visserligen blir matkostnaderna högre, men det uppvägs till fullo då jag kommer ut från butiken med mina kassar fyllda med ekologiska, rättvisemärkta råvaror och det känns som att jag bär på en liten skatt. Lagar naturlig föda fylld med naturlig näring. Och bygger upp min kropp med precis de näringsämnen min kropp vill ha och är gjord för att använda. Jag känner verkligen inte att jag går miste om nånting utan tvärtom att jag berikas. Rik på kunskap, medvetna val, bra mat och gott samvete.

Mottot:
Kvalitet över kvantitet (och det applicerar jag gärna på hela livet).

[Och oj vad pretentiös och högtravande jag säkert låter nu, men egentligen är det bara intresse och entusiasm som talar.]

Edit: Glömde säga att jag förstås inte är helt rigorös. Undantag när jag äter ute/borta är inga problem, eller om jag bara känner för det en dag. Det viktiga är tankesättet, att hela tiden göra det under omständigheterna bästa valet. Och att tänka på att för varje litet bra val, varje liten måltid blir den totala belastningen mindre (på mig, på världen). Fokusera på allt det som är bra och rätt, och aldrig på det som är sämre eller fel.

10-11-07

De oskalade nötterna har kommit in på mitt Ica. Nu börjar nötsäsongen - nästan det bästa med julen (ja, inte för att det är jul på länge än, men som väl är tycker handlarna annorlunda). Synd bara att man inte kan köpa oskalade nötter, och helst i lösvikt, året om. Förstår faktiskt inte alls varför, för skalade nötter är ju inte ett dugg säsongsbundna.

(Nötskålen som är en godisskål köpte jag på Cervera för nån vecka sen, och duken är virkad efter eget mönster nu i höst. Jag är ganska stolt över hur fin den blev, för fy vad träligt det är att sitta och byta mellan färgerna typ en gång var femte sekund. Nästa projekt blir något mindre pyssligt.)

10-11-05

Här har jag sprintat idag och fått se en skymt av min älskade vän solen. Det var länge sedan sist, men att bli påmind om att den finns där väntande bakom det novembertunga gråtäcket gör livet lite mer hoppfullt.

Även om det, livet, annars är praktiskt taget kaos just nu.

Mål, drömmar, framtidstro. Positivism, initiativ, kreativitet, idéer, handlingskraft. Framåt, uppåt. Hur länge orkar man vänta på någon som verkar sakna allt det där, när man själv håller på att sprängas av vilja? Jag vägrar tyna bort.

10-11-04

Idag har jag åkt bil och sprungit i affärer hela långa dagen. Nu är jag trött och har provkört min nya blender med en bärsmoothie. Kokosmjölk ftw.

10-11-03

Oj, Duracell-kanin idag. Det var länge sedan jag sist hade någon energi alls att tala om, så det har känts härligt. Men det var grymt svårt att motivera mig innan jag kom igång, så jag lovade mig själv att om jag orkar både skura badrummet och dammsuga, då får jag köpa ett par skor imorgon (vi ska till Haparanda). And I did! Plus att jag donat med en massa annat smågrejs, plus tvätt, plus matlagning, plus långpromenad. Nu har jag just varit nere och städat i tvättstugan och nu, nu tänker jag inte göra ett enda knop till idag. Hurra för mig.

Och nu vore det väl fasen om jag inte ska kunna sova i natt.

[Senaste veckorna har jag fått en jobbig vana att absolut inte kunna somna före två på nätterna, även när jag lägger mig rätt tidigt. Sen sover jag väldigt ytligt och vaknar minst typ trettiotvå gånger under natten, sen är jag vaken medan Fredrik stiger upp och donar på innan han åker till jobbet, och sen kan jag somna på riktigt i ungefär en timme. Konstigt att jag är dödstrött på förmiddagarna och att alla bra idéer från kvällen innan plötsligt verkar helt sjukt jobbiga och ogenomförbara?]

10-11-02

Idag blev middagen en gryta med hjortskav, blandsvamp och grädde, och rotfruktsmos av morot, rättika, palsternacka och en rejäl smörklick (eh, snarare klump). Hjortskav har jag inte ätit förut, och det var riktigt gott. En hel del viltsmak men inte så stor skillnad mot älg förstås.

Jag håller på att styra om min mathållning litegrann (haha, litegrann finns inte i ordlistan, det är ju ett av mina favoritord). Eller rentav hela livet. Kanske skulle skriva ett ordentligt inlägg om det?

10-11-01 - 2

Resultatet - jättegott som väntat. Vill man få det mer matigt passar det väldigt bra med stekt kyckling till (själv har jag redan tryckt en massa protein idag och kände att det skulle vara ganska gott med något vegetariskt for once). Receptet finns som sagt här.

10-11-01

Idag har jag sprungit. Det är en hel månad sen jag sist lyckades med det. Bara några kilometer, och i riktigt långsamt tempo, men det är ju precis så det ska vara när det lurar både skada och sjukdom i bakgrunden. Nu ska jag göra annat ett par dagar, och sen kanske jag ger mig på det igen. Tänk att kunna se nån sorts kontinuitet och framåtanda alldeles runt hörnet. Åh. Äntligen. Pepp!

Det här var ju premiärrundan i mina FiveFingers också. En rejäl Compeed-lapp på varje häl löste skavsårsproblemet och det kändes mjukt och följsamt. Jag älskar hur de liksom tvingar isär tårna så att frånskjutsytan blir bred och rejäl; jag känner mig lätt och stadig på foten. På minussidan finns något som jag förmodligen är rätt ensam om att tycka som FiveFingers-noob: de kändes lite tunga, och klumpiga i sulan. Men så är det väl när man är van att springa med ännu mycket lättare och mer tunnsulade skor. Att styra om sig till att ha ett par hundra gram mer på fötterna blir nog inte alltför svårt. Sen slirade jag lite på nån isfläck, men is finns det väl tyvärr inga skor som klarar riktigt galant. Såna här kanske:

 (Bild.)

Men då bryter man ju fötterna av sig ifall man försöker röra sig framåt snabbare än i typ 1 km/h istället. Nej, sammantaget är jag skitnöjd!

Ikväll är Fredrik borta, så då ska jag passa på att laga det här till middag. En riktig favorit och grymt gott enligt mig, men den konstiga pricken jag bor med tycker inte riktigt om rödbetor. What's up with that? Förstår inte. Dags att göra rosarött blodbad i köket nu i alla fall.