11-01-13

Det här med vardagsmat. Det är så himla lätt att fastna i bekväma tankebanor av "idag kryddar jag indiskt" eller thai eller medelhav eller husman och så vet man i förväg vad man får. Samma sak händer med råvarorna, det blir rutin vilka styckdetaljer och grönsaker man använder till vilka sorts rätter. Gott men inte så nyskapande. Men häromdagen blev jag riktigt nöjd med min mat, för den var ett litet experiment där jag inte stod på helt säker mark. Jag snodde ihop en fisksallad. Fisksallad - bara namnet låter ju lite skumt och inte så aptitligt. Men det var det!

Jag stekte tärningar av sej i smör och så fick det fräsa ihop tillsammans med hackad vitlök, sesamfrön, salt och svartpeppar. Så blandade jag vitkål riven på fina skivan i matberedaren med tärnad mandarin och finfinfinstrimlad röd paprika. Här vändes fisken ner och så slog jag över en dressing av pressad citron, olivolja, sambal oelek och örtsalt - mycket av allt. Smakerna funkade jättebra ihop och det kändes friskt och fräscht. Utan att kunna kategoriseras i ett färdigt fack.

Finriven vitkål var förresten en höjdare, det blev ett grovt smul med tuggmotstånd och uppsugningsförmåga; samma funktion som couscous. Det kommer jag att använda fler gånger, till typ allt som behöver något torrt att suga upp såsen med. Mmm sås...