11-03-20

Den här helgen blev inte alls som jag hade tänkt mig.

Jag skulle ju träna och kanske gå på fest, kände mig inte så peppad.

På lördag morgon vaknade jag med hemsk huvudvärk, täppt näsa och feberkänsla i kroppen. Jaha, då sket sig allt, helgen kommer att tillbringas hemma i soffan, blä vad trist, tänkte jag. Skrotade bara omkring hela dagen och tyckte synd om mig själv, men efter att vi hade ätit middag ändrade jag mig i sista sekunden: jo, det blir födelsedagsfest ändå! Ville ju så gärna träffa alla.

Liten suddig outfit. Tog inte med kameran till festen sen.

Så igår kväll och natt var vi på ett väldans trevligt kalas och idag vaknade jag fortfarande förkyld och trött, men åkte iväg till en annan kompis på födelsedagsfika (jösses vad alla fyller år precis samtidigt), och nu sitter jag här. Småkrasslig och sömnbristig men rätt nöjd ändå. Ett par vilodagar har ingen dött av - quite the opposite - min energi har fyllts på av härliga vänner och så jag är jag lite stolt över mig själv som klarade att vara impulsiv. När händer det nånsin annars? I vanliga fall är jag bara impulsiv i negativ bemärkelse, det vill säga att jag är inställd på att åka iväg eller göra nånting, men i sista stunden blir stressen och ångesten övermäktig så jag ändrar mig och stannar hemma. Nu ändrade jag mig till ett "ja" istället för ett "nej". Känns bra.