Det är bara skrutt med mig den här veckan. Eller egentligen började det redan förra helgen. Då skulle jag MAF:a men det var stört omöjligt att hålla pulsen nere, den gick upp skyhögt av typ två joggingsteg. På måndag försökte jag igen men hade sjukt mycket träningsvärk i vaderna, av att ha gjort inget speciellt.
Konstig känsla i halsen, tisdagens styrkepass var dubbelt så tungt som vanligt och så är jag så infernaliskt trött att jag inte känner mig riktigt vid medvetande ibland. Attention span som en... ja, som klichén av den lilla autistiska pojken som sitter och bygger spikraka rader av klossar utan att reagera det minsta när någon tilltalar honom. Till skillnad från mitt vanliga aspie light då, menar jag. Haha.
Säkert ligger det nåt virus och slåss därinne och jag borde verkligen lyssna på kroppen och ta det lugnt. Planerar en vilodag idag i alla fall, så får vi väl se sen. Glest i träningskalendern lär ju knappast skada när den ändå varit fulltecknad i många veckor.
Paus.
Vad bra att du lyssnar på kroppen när den säger ifrån. Hoppas du inte blir sjuk!
SvaraRadera